Jag gör det... sen.
Resten av familjen plus två bonusbarn har dragit i väg till Paviljongen på luftgevärsskytte. Jag fick käre J att åka med genom att köra med förevändningen att jag behövde lugn och ro när jag skulle sätta mig och betala de där f*rb*nn*d* räkningarna.
Så när de åkte plockade jag fram räkningshögen, pärmarna och drog igång datorn... sen spårade det ur direkt. Jag måste ju surfa lite först... facebook, aftonbladet, nwt, vf, nordvarmlandsff... hm... räkningarna var det ja... nej... en stund till... hm... det vore allt gott med en kopp kaffe på maten... hm... tänk om jag ändå hade en semla. Jag har faktiskt inte ätit en enda än!!! Räkningarna var det ja... näe, jag åker och köper en semla!
Så räkningarna får vänta nån timme till. Måste dra nu om jag ska hinna både koka kaffe, äta semla OCH betala räkningarna innan de andra kommer hem!
Hur tänkte de där?
Inte alls skulle jag tro!
Som sagt tidigare så har jag vissa problem med oordning. Kanske inte oordning i andras ögon men i mina ögon. När jag ser viss oordning så kryper det i fingrarna. Kan jag flytta på grejerna så gör jag det. Kan jag inte det så försöker jag undvika att ens titta på dem. Jag känner dess närvaro och den stör mej men jag tittar inte på eländet.
Jag har verkligen INTE perfekt ordning ens på mitt eget skrivbord men jag har en VISS ordning, MIN ordning och jag vet (nästan) var alla grejer finns, både hemma och på jobbet. Jag brukar kunna frambringa en inre bild av var allt finns.
Men det är skillnad på oordning och oordning. Alla grejer måste ha en egen rätt placering från början. Och har de väl fått sin egen plats så ska de finnas där. Helst. I den bästa av världar.
Alla uthusdörrar SKA vara stängda. Stolarna SKA stå inskjutna under bordet när de inte sitts på. Kaffeburken SKA stå mot väggen, inte 1 dm framför teburken... och lite annat sådant... blandat med att skorna KAN stå huller om buller bara att ungarnas står där och mina där. Jag är inte riktigt konsekvent.
För att återgå till rubriken. Det finns en del ordning som jag ALDRIG ruckar på och det är hur jag hänger något på väggen. Min tanke bakom är kanske inte så som alla andra tänker men jag försöker tänka rakt och symetriskt. Jag kan hänga saker med olika form och storlek intill varandra men då försöker jag tänka i linjer.
Hänga olika storlekar under varandra centrerat. Hänga olika storlekar efter varandra där överkanten eller underkanten av ramarna bildar en gemensam linje. Hänga olika storlekar i klump men där jag tänker mej mellanrummet mellan bilderna som linjer, kors med samma tjocklek.
Hur de tänkte i glasburen på Brants i Branäs vet jag inte men resultatet ser ni här:
Varken min första, andra eller tredje tanke har använts vid den här hängningen. Det fanns minst en vägg till som såg ut på liknande sätt men min vana trogen så undvek jag att se mer.
Nästa gång kanske jag kan se. Det är väl liksom det som är meningen?
Bara en tanke bland många andra

Vill ha!!!
Long time, no see
Paus helt enkelt
Inte för att det hjälpte direkt. Energin kom inte åter... undrar vad som behövs? Förvirring och mer eller mindre handfallen slow motion har blivit vardag. Det känns som utopi att vara tillfreds och sprudlande pigg. Möjligen att det kan glimta till i korta sekvenser som t.ex. igår när jag satt på skotern men inte en hel dag inte.
Det beror då inte på vädret för jag gillar vinter, kyla och snö. Tror inte heller att det beror på att jag behöver vara ledig för vi har ju bara jobbat några veckor efter lovet. Det beror troligtvis inte på för lågt kaloriintag för det är konstant för högt.
Förra helgen testade jag att köra med alkokick och det innebar visserligen en trevlig kväll/natt men allra mest en eländig och helt förlorad söndag. Sockerkickar är svåra att undgå men de ger mej bara ont i magen och dåligt samvete. Testar att träningskicka titt som tätt och det ger nog den bästa effekten. Fast det finns andra kickar som jag gillar bättre bl.a. att köra skoter.
Varför leta orsak? När det känns bättre att blicka framåt och gå vidare. Uj så lätt det låter! Men så lätt går det inte.
Vilken knapp?
Typist
Icke!
Till slut orkade inte lillebror hålla sig längre:
-Mamma, titta vilken fin kalender pappa har köpt!
Jag hann inte knysta ett ord förrän storasyster ilsket hojtade:
-En lite UDDA kalender för en BARNFAMILJ va!?!!
Jag behöll lugnet och sa:
-Den där får allt pappa snällt ta tillbaka till lastbilen.
Då utbrast lillebror:
-Men mamma... den kan ju få hänga på mitt rum!?
På en vägg i den 6,5 årige lillebroderns rum? NEJ, skulle inte tro det...!
Vissa är smartare än andra
Jag fick hjälp med att flytta höbalen på plats i det fina höhuset. TACK! "Någon" lyckades dock dra lös nätet som hälften av hjälpen hade fäst, så matte (dvs jag) var tvungen att fästa nätet på nytt. "Gör om, gör rätt". Fast...
Jaha... matte lyckades inte näta in balen ordentligt... 
Perfekt! "Någon" når utmärkt och äter obegränsat med hö medans lilla kompisen får slita ut höstrå efter höstrå...
Ja du Mulle Mus... Life sucks!
Äntligen!
Så kom vi då äntligen iväg på säsongens första skotertur!
Målet för dagen var gamla vanliga Rösberget och det kändes lagom som premiärtur. Vi kunde köra direkt hemifrån men inte var det mycket snö till att börja med inte. Vi åkte mer eller mindre på bärriset och var tvungna att hålla stenkoll efter sten och stubbar. Inte särdeles roligt om man skulle köra sönder skotern direkt. 
Jag trodde inte att det riktigt var möjligt men jag klarade av att köra fast ett par tre gånger. Två gånger i uppförslut då jag var tvungen att släppa draget pga sten och stubbar. Att stanna och sedan köra gick inte. Mattan spann loss mot den bara marken och fick inget fäste alls. Så det var bara att backa ner, köra upp med fart och hoppas klara skotern från sten- och stubbsmällar.
Sista gången körde jag fast när jag skulle starta på Rösberget. Mycket snö, tvär sväng. Försökte glida iväg försiktigt men icke! Skotern grävde ner sig, jag gasade på för att få drag... och sprutade ner lillebror och käre J med en massa snö... hmn... planerat och välförtjänt? Nej då... rent klanteri rakt över.
Nu är det bara att hoppas på massor av snö och många fler liknande turer i vinter!
Gissa vad käre J gör!
Precis just nu gör käre J något som är helt otroligt för att vara honom. Jag tror inte att det är sant! Men jag tycker att det är bra såklart! Jag är liksom lite i chock...
Kan du gissa? Jag kan lova att det är otroligt höga odds på att du klarar av att gissa rätt!
OBS! Det finns ett fåtal som är informerade så de får givetvis INTE gissa...
"Houston, we have a problem!"
Är det fler än jag som har problem med siffror eller tal? Eller kanske både och...?
Heeela tiden så letar jag 4:or och 6:or. I värsta fall kan 24 eller 4 i olika andra kombinationer funka. I allra värsta fall halkar jag även in på bokstavskombinationer... men då är det riktigt illa... för då känns det riktigt rätt.
Rätt bokstäver i rätt ordning och allra helst i rätt antal... är särskilt viktigt.
Jag kan inte avslöja hur och på vilket sätt för då avslöjar jag hela hemligheten. Den som bara jag vet. Den som bara jag skapar. I min egen skalle... hmn... hur friskt är det på en skala?
Hörde i radion i dag om att det finns människor som håller koll på fordons reg.plåtar och helt enkelt räknar reg.nr. De börjar på 001 och fortsätter leta efter 002, 003... 999. De intervjuade en man som var inne på 4:e rundan. Imponerande! Och ack vilken dragning jag kände till att haka på... Men jag besinnade mej. Min passion, i mer eller mindre smyg, är ju att koncentrera mig på reg.bokstäverna. Men inte för att räkna dem typ AAA, AAB... i en oändlig, omöjlig variant utan för att bilda ord eller i nödfall meningar. Se ex. på min ovana HÄR.
Den här veckan har jag kört hyrbil. En mycket bra sådan även om den hade vissa skönhets- och i mitt tycke bekvämlighetsmissar MEN jag gillade reg.skylten!
BFH 455... åååh den passar så bra!
Btw... ska man vara sanningsenlig så var det egentligen; "Houston, we've had a problem". Den lilla skillnaden ÄR skillnaden som gör´t... egentligen... om man ska vara ärlig.
Vem är du? alt Vem väljer du?
INTE särskilt smart av tränaren att sätta sådan taktik på pränt. Självklart ska inte sådant förekomma! Särskilt inte inom ungdomsidrott.
Men lite småkul är det. För oss vuxna... i kanske lite andra sammanhang. Sååå fram med det! Vilken taktik föredras? Jennifer, Sofia eller varför inte Petra?
Mocka bör man...

...annars dör man!

Tack matte!
Oj, oj, oj
Vackert på nått sätt
Yazzoo
Min fina röda räv <3
Tidsoptimist på g...
...men det ser ut som att jag hinner.
Det är just nu 35 min kvar till avfärd från Kvarnhia. Snabbt in på fritids med lillebror och sen dra i lugnt och fint tempo upp till Sysslebäck. Planen är att glida in i storklassrummet och dimpa ner på en stol allra senast kl.9.58 PIP!
Jag ska bara skriva färdigt, plocka bort frukosten, fösa lillebror, borsta tänderna, bestämma kläder, ta in hundarna, ge kaninerna vatten, kolla hästarna, slänga soporna och något lite till. Hoppas bara bilen startar trots -20 grader kallt! Ja, jag HAR satt i motorvärmaren! Var väl uppe i tid i morse!?
Nu är det 31 minuter kvar... ja, ja jag hinner. Det tar väl bara drygt 10 min till Sysslebäck? 20? Nja... säger du det. Attans jag måste nog tanka oxå!
28 minuter kvar... bäst att rappa på kanske? Ska bara kolla facebook först.
Tack chefen för att vi hade inläsning först på schemat idag! Det passar mej som handen i handsken. I möra blir det värre...
27 minuter kvar... ja, ja facebook vare ja.
Snö <3

Någon har nog jagat fågel på de rätta markerna... :)
Igensnöad väg på grannmarken
Sol!
Jag hoppades att det var plogat ner till Ljussnedaln... men det var av tveksam art. Så trots fyrhjulsdrift så fegade jag ur och vände.
Favoritfärger på Tornknôln
Nog med snö på bästa berget. Men mer får det gärna bli!
V I N T E R ! <3
Kontraster of the day

Samma himmel, samma vy nästan två månader senare...
5 januari 2012

Men inga fyrhjulingsspår utan dito av skoter <3
Ska jag... eller ska jag inte?
Surfar in på internet. Råkar dra pilen över en annons som börjar spelas upp.
Hm... jag kanske ska slå till? Bara sådär pang på utan att riktigt kolla efter? Chansa, våga och vinn?
Det är ju faktiskt ett företag som jag nöjt handlat av förr...
Det är ju en produkt som vi faktiskt behöver...
Det är ju faktiskt rätt märke...
Det är ju i den prisklass som jag tänkt mej...
Satan i gatan om jag inte ska ta och slå till!? Trots att det bryter mot mina egna naturlagar om spontana inköp av tekniska faciliteter...
Nja... jag skriver ett blogginlägg och kollar igenom sidan en halvtimme så kanske köpdjävulen drar... fast det är klart... ingen minns en fegis... och läget är smått akut.

